”... och det fick makt att göra så i fyrtiotvå månader.” (Vers 5). Och, säger profeten: ”Ett av dess huvuden såg ut som om det hade blivit slaktat.” (Vers 3). Och vidare: ”Den som för andra bort i fångenskap, han skall själv bli bortförd i fångenskap, den som dräper andra med svärd, han skall själv bli dräpt med svärd.” (Vers 10, 1917). Och de 42 månaderna är samma tid som ”en tid och tider och en halv tid”, tre och ett halvt år, eller 1260 dagar, i Daniels sjunde kapitel, den tid under vilken påvemakten skulle förfölja Guds folk. Såsom nämnts i tidigare avsnitt började denna tidsperiod när påvemakten kom till makten år 538 e Kr, och den tog slut år 1798. Då togs påven tillfånga av de franska stridskrafterna. Påvemakten fick sitt dödssår, och denna förutsägelse gick i uppfyllelse: ”Den som för andra bort i fångenskap, han skall själv bli bortförd i fångenskap.”