Herren fann särskilt behag i människan, den sist skapade och ädlaste av sina varelser, och beslöt att hon skulle vara en fullkomlig invånare i en fullkomlig värld. Men det var inte hans avsikt att människan skulle leva i ensamhet. Han sade: "Det är icke gott, att mannen är allena. Jag vill göra åt honom en hjälp, en sådan som honom höves."