(217) Jag fylls med sorg när jag tänker på vårt tillstånd som folk. Herren har inte stängt himlen för oss, utan vår egen ständigt avfälliga kurs har skiljt oss från Gud. Stolthet, begär och kärlek till världen har bott i hjärtat, utan fruktan att bli bortvisade eller fördömda. Fruktansvärda och övermodiga synder har funnits bland oss. Och ändå är den allmänna uppfattningen att församlingen blomstrar, och att frid och andlig framgång råder på alla håll.