Församlingens medlemmar var ett i avsikt och handling. Kärlek till Kristus var den gyllene kedja som knöt dem samman. De följdes åt att lära känna Herren mera och allt mera fullkomligt, (422) och ljus, glädje och frid visade sig i deras liv. De besökte faderlösa och änkor i deras svårigheter och bevarade sig obefläckade av världen. Att underlåta att göra så, skulle enligt deras uppfattning ha varit att handla i motsats till deras bekännelse och ett förnekande av deras Återlösare.