I ett påbud som utfärdats före Luthers besök i Rom, hade påven utlovat avlat till var och en, som ville krypa på knä uppför ”Pilatus trappa”. Luther kröp en dag vördnadsfullt uppför denna trappa, när plötsligt en tordönsstämma tycktes säga till honom: ”Den rättfärdige skall leva av tro.” – Romarbrevet 1:17. Han ställde sig snabbt upp på sina fötter och skyndade därifrån. Efter denna händelse såg han klarare än tidigare vilken villfarelse det är att lita på mänskliga gärningar för att nå frälsning. När han lämnade Rom hade denna villfarelse inte längre någon plats i hans sinne.