Våra predikanter behöver en karaktärsomdaning. De borde anse, att om deras arbete inte utförs i Gud, om de är överlämnade till sina egna, ofullkomliga ansträngningar, är de av alla människor de mest eländiga. Kristus är med varje predikant, som, fastän han inte har uppnått karaktärens fullkomlighet, uppriktigt söker, att bli lik Kristus. En sådan förkunnare är en bönens man. Han gråter mellan ingången och altaret, han ropar i själskval efter Herrens närvaro hos sig; annars kan han inte stå inför folket, med hela himmelen som åsyna vittnen, och med änglarnas pennor görande anteckningar om hans ord, hans uppträdande och hans anda.