13. augusti - Stark tro stor frid

(231)»Huru stor är icke din godhet, den du förvarar åt dem som frukta dig och den du bevisar inför människors barn mot dem som taga sin tillflykt till dig!» - Ps. 31:20. rätt

(231)Ju mera vår tro på Kristus utvecklas till fullständig tillit, desto större frid skall vi få erfara. Tron växer genom att praktiseras. Guds regel är: En dag i taget! Utför varje dags arbete i medvetandet om att du är iakttagen av änglar, keruber och serafer, Gud och Kristus. Bibeln säger ju att vi är »ett skådespel ... för världen, för både änglar och människor». (1 Kor. 4:9.) »Giv oss idag vårt dagliga bröd.» (Matt. 6:11.) »Så länge du lever, må din kraft bestå.» (5 Mos. 33:25.) »Må vi därvid se på Jesus, trons hövding och fullkomnare.» (Hebr. 12:2.) Då vi inrättar vårt liv efter dessa regler skall den helige Ande hjälpa oss att minnas, han skall helga varje förmåga och påminna oss om vårt dagliga och ständiga beroende av vår himmelske Faders omsorg ... och hans aldrig svikande kärlek. rätt

(231)Det är detta barnsliga sinne som Jesus sade att hans lärjungar måste ha för att komma in i himmelriket - ett litet barns tillit till sin himmelske Fader. Då blir det lättare att upptäcka och urskilja Satans frestelser och lättare att övervinna dem, därför att det i hjärtat finns en ständig längtan efter att vara nära Gud. Känslan av självsäkerhet, som ödelägger så många människor, får då ingen möjlighet att kunna existera. rätt

(231)»Söken först efter hans rike och hans rättfärdighet, så skall också allt detta andra tillfalla eder.» (Matt. 6:33.) Här har vi ett underbart löfte från En som menar precis vad han säger. Varför är vi då så rädda, så fulla av misströstan och otro? ... Vår tid tillhör Herren. Våra förmågor tillhör Herren. Hur kan då någon människa känna sig oberoende, oberoende av Guds Ande, oberoende av Guds vilja, försyn och planer? ... rätt

(231)»Vem är bland eder, som fruktar Herren? ... Så förtröste han dock på Herrens namn och stödje sig vid sin Gud.» (Jes. 50:10.) ... Vi kan inte vara trygga då vi följer vårt eget hjärtas röst. Vi kan inte vara oberoende. Vår enda trygghet är att helt känna vårt beroende av Gud och vår Frälsare. rätt

nästa kapitel