| Ni skall få kraft kapitel 24. Från sida 32 | ren sida tillbaka |
(32)Jesus sade till dem: "Ännu en kort tid är ljuset ibland er. Vandra medan ni har ljuset, så att mörkret inte övervinner er. Den som vandrar i mörkret vet inte vart han går." Joh 12:35 rätt (32)Jesus säger: "Vandra medan ni har ljuset, så att mörkret inte övervinner er." Samla varje stråle! Låt inte en enda gå förbi er! Vandra i ljuset! Praktisera varje sanning som framhållits för er! Lev av varje ord som utgår ur Guds mun! Då kommer ni att följa Jesus vart han går. När Herren fogar vittnesbörd till vittnesbörd och ger det ena ljuset klarare än det andra, hur kan det då komma sig att själar tvekar att vandra i ljuset? rätt (32)Herren vägrar inte att ge sin helige Ande åt dem som ber honom att få denna gåva. När samvetet blir överbevisat, varför inte lyssna och ge akt på Guds röst? Vid varje tvekan och varje dröjsmål försätter vi oss i en situation där det blir allt svårare för oss att ta emot himmelens ljus, och till slut tycks det omöjligt för oss att bli påverkade av maningar och varningar. Syndaren säger med allt lättare tonfall: "Gå din väg för den här gången. När jag får tid skall jag kalla på dig" Apg 24:25. rätt (32)Jag känner den fara som de svävar i, som inte vill vandra i det ljus som Gud ger. De ådrar sig själva en förfärlig kris då de blir överlämnade åt sitt eget omdöme och sina egna vägar. Samvetet blir allt mindre mottagligt. Guds röst tycks bli alltmer avlägsen och överträdaren lämnas åt sin egen dårskap, åt sin egen blindhet. Envist motstår han varje vädjan, föraktar alla råd och och vänder sig bort från varje mått och steg som vidtagits för hans frälsning. Guds budbärares röst gör inte något intryck på honom. Guds Ande utövar inte längre någon bävande kraft och domen är avkunnad. Han "står i förbund med avgudar, - låt honom vara!" Hos 4:17. Hur mörkt och dystert, hur hårdnackat är inte hans oberoende. Detta är den process som den själ går igenom som förkastar den helige Andes verk. |