Att klargöra syster Whites omdöme och Herrens Ord

(68)Syster Whites synpunkt?
Positionen som delvis människlig, delvis gudomlig – Många gånger i min erfarenhet har jag blivit kallad till, att bemöta vissa gruppers hållningar, som erkänt vittnesbördens gudomliga upphov, men intagit ståndpunkten, att den och den saken färgats av syster Whites mening och värdering. Detta passar dem, som inte låter sig visas tillrätta, och om deras tankar sägs emot, finner de sig nödsakade, att förklara skillnaden mellan det mänskliga och det gudomliga. rätt

(68) I fall förutfattade meningar eller vissa uppfattningar hos människor skorrar illa mot vittnesbördens tillrättavisning, känner de sig manade till, att genast inta en klar ståndpunkt och dissekera vittnesbörden samt klargöra, vad syster Whites egen bedömning är, och vad Herrens ord är. Allt, som stödjer deras synpunkter, är gudomligt, och vittnesbörden tillrättavisande deras villfarelser, är mänskliga – syster Whites synpunkter. De låter sig icke påverkas av Guds råd på grund av sin tradition. – Manuskript 16, 1889. rätt

(68) I verkligheten förkastas vittnesbörden – Du har talat om saker och ting, så som Du sett dem, nämligen att (69) inte alla meddelanden från syster White är från Herren, utan en del är hennes egna tankar, som inte överträffar andras bedömning och idéer. Detta är en av Satans krokar att hänga upp Dina tvivel på, för att bedra Din egen själ och andras själar, som vågar att dra upp en gränslinje härvidlag och säga: Den del, som behagar mig, är från Gud, men den del, som pekar ut och fördömer mitt handlingssätt, är bara från syster White, och bär inte det heliga sigillet. På detta sätt har Du i själva verket förkastat alla budskapen, som Gud i Sin ömma och medkännande kärlek har sänt Dig, för att rädda Dig från moraliskt fördärv. . . rätt

(69) Bakom mig står En, som är Herren, som har lyft fram det budskap, som Du nu avvisar och struntar i samt vanärar. Genom att fresta Gud, har Du gjort Dig själv modlös, och förvirring och blindhet i sinnet är följden därav. – Brev 16, 1888. rätt

(69) Detta är inte min hållning – Efter att jag skrev Dig det långa brev, som äldstebroder H förringade till blott ett uttryck för min egen mening, avlägsnade Herren, under lägermötet i Södra California, delvis begränsningarna, och jag skrev som jag gjorde. Jag vågar inte att säga mera nu, för att inte gå utöver gränsen för, vad Herrens Ande har tillåtit mig. rätt

(69) Då professor I kom, ställde jag honom några få skarpa frågor, fast mera för att se, hur han betraktar tingens tillstånd, än för att få information. Jag kände, att krisen hade kommit. Hade äldstebroder H, och hans anhängare, stått i ljuset, skulle de ha känt igen varningens och tillrättavisningens stämma; men han kallar det för ett människoverk, och sätter det åt sidan. Det arbete, som han utför, kommer han snart att önska var ogjort. Han spinner ett nät omkring sig själv, som han inte kan slita sönder så lätt. Detta är icke min mening. rätt

(69) Vilken stämma tänker Du erkänna som Guds stämma? Vilken kraft har Herren i reserv, för att rätta till Dina fel, och visa Dig Dina handlingar som de är? Vilken kraft skall verka i församlingen? Med Dina egna handlingar har Du stängt till varje öppning, genom vilken Herren kan nå dig. (70) Kommer Han att resa upp någon från de döda, för att tala till Dig? . . . rätt

(70) I vittnesbörden till Battle Creek har jag gett Dig det ljus Gud har gett mig. Under inga omständigheter har jag yppat min egen bedömning eller mening. Jag har tillräckligt att skriva om det, som har visats mig, utan att falla tillbaka på mina egna meningar. Du gör som Israels barn gjorde igen och igen. I stället för att ångra Dig inför Gud, förkastar Du Hans ord, och tillskriver alla varningar och tillrättavisningar den budbärare Herren sänder. – Testimonies for the Battle Creek Church, sid. 50-58 (1882). rätt

(70) Låt mig uttrycka mina tankar, och ändå inte mina tankar, utan Herrens ord. – Brev 89, 1899. (Anfört i Counsels to Writers and Editors, s. 112.) rätt

(70) Satan bistår dem, som känner att de måste åtskilja – Jag har mitt arbete att göra, att bemöta deras missförstånd, som tror sig kunna avgöra, vad som är ett vittnesbörd från Gud och vad som härstammar från människor. I fall de, som har gjort detta, fortsätter därmed, kommer sataniska krafter att välja åt dem. . . . rätt

(70) De, som har hjälpt människosjälar till att känna sig fria till att bestämma, vad som kommer från Gud i Vittnesbörden och vad som är oinspirerade ord från syster White, kommer att bli varse, att de framskyndar Djävulens bedrägeri. Var snäll läs Testimony No. 33, sidan 211 [Vittnesbörden, band 5, s. 682], "Hur tillrättavisning bör tas emot." – Brev 28, 1906. rätt

(70) Hur kan Gud nå dem? – Vilken extra kraft har Herren, som Han kan nå dem med, som har åsidosatt Hans varningar och tillrättavisningar, och har ansett Guds Andes vittnesbörd ha ingen högre källa, än mänsklig klokskap? Vad kan Ni, som har gjort så här, erbjuda Gud som ursäkt vid domen, för att Ni har vänt ryggen åt de belägg Han har gett Er för, att Hans var verket? – Testimonies to Ministers and Gospel Workers, s. 466. rätt

nästa kapitel