Var tillsammans med barnen. - Genomsnittsfadern slösar bort många värdefulla tillfällen till att vinna barnens tillit och binda dem till sig med varaktiga band. När han kommer hem från arbetet, borde han se det som en välkommen omväxling att vara tillsammans med barnen några timmar.
En far bör slappna av från all konstlad värdighet. Han bör inte använda fritiden bara för sig själv, utan vara mer tillsammans med barnen. Han bör visa förståelse för deras svårigheter, binda dem till sig med kärlekens starka band och utöva ett sådant inflytande över de mottagliga barnasinnena, att de kommer att värdesätta hans råd.
Fadern bör särskilt ta sig an pojkarna. - Den som har blivit far till en eller flera söner, bör försöka att komma i så nära kontakt med dem, att de kan dra nytta av hans långa erfarenhet. Han bör samtala med dem på ett enkelt, tillitsfullt sätt, så att han efter hand binder dem närmare och närmare till sig. Han bör låta dem förstå att han vill deras bästa och alltid har deras trivsel för ögonen.
Den som har flera pojkar i sin familj, måste ha klart för sig, att han aldrig får lov att försumma dem som har överlämnats i hans vård, oavsett vad han annars har att göra. Han har satt dessa barn till världen, och är ansvarig inför Gud för att göra allt som står i hans makt för att hålla dem borta från ödeläggande förbindelser, från dåliga kamrater. Han bör inte överlämna små, livliga pojkar uteslutande till modern. Det är ett alltför stort ansvar för henne att bära. Han måste ordna förhållandena på bästa möjliga sätt för både modern och barnen. Det kan ofta vara mycket svårt för modern att bevara sin självbehärskning och behandla barnen på ett klokt och förståndigt sätt. Om det är möjligt, bör fadern ta en större del av ansvaret. Han bör göra medvetna ansträngningar för att rädda sina barn.
Uppfostra barnen till nyttiga samhällsmedborgare. - Som överhuvud för familjen bör fadern ha en klar förståelse av hur han skall lära barnen att bli dugliga människor. Detta är hans speciella uppgift framför allt annat.
Under de allra första åren i barnens liv är det särskilt modern, som formar deras temperament och läggning. Men hon bör känna att mannen samarbetar med henne i detta. Om han är så upptagen med olika uppgifter utanför hemmet, att han inte har tid att ta sig an familjen, bör han hellre se sig om efter ett annat arbete, som är mindre tidskrävande. När han försummar barnen, är han inte trogen i den kallelse, som Gud har gett honom.
Fadern kan utöva ett inflytande på barnasinnet, som är starkare än världens lockelser. Han bör försöka sätta sig in i barnens läggning och karaktärsdrag, så att han bättre kan förstå deras behov och de faror de står inför och vara i stånd till att undertrycka det som är felaktigt och uppmuntra det som är riktigt.
Oavsett vad han annars är upptagen av, är det inte av så stor betydelse, att han är ursäktad för att han inte uppfostrar och undervisar sina barn efter Guds vilja.
Lär känna barnens läggning och temperament. - Fadern borde aldrig bli så upptagen av sitt arbete eller av läsning, att han inte har tid att sätta sig in i barnens naturliga läggning och särskilda behov. Han borde finna vägar, så att barnen kan vara upptagna av olika slags nyttigt arbete allt efter förmåga och läggning.
Jag uppmanar alla föräldrar att använda så mycket tid som möjligt tillsammans med sina barn. Försök att lära känna deras olika läggning och temperament, så att ni kan uppfostra dem i överensstämmelse med Guds ord.
Låt aldrig ett nedslående ord komma över era läppar. Låt det inte bli dystert i hemmet. Var vänlig och full av tillgivenhet i förhållande till barnen, men inte dumsnäll och eftergivande. Låt dem bära sina små besvikelser, så som det är alla människors lott att göra. De bör inte uppmuntras till att klaga över allting. Lär dem att överse med varandra och till att ha ömsesidig tillit och respekt.
Gemenskap i lek och arbete. - I sitt sätt att vara bör fadern förena tillgivenhet med auktoritet och vänlighet och empati med fast kontroll. Tillbringa en del av fritiden tillsammans med barnen och lär känna dem. Delta i deras lek och deras arbete och vinn deras tillit. Bli vän med dem, särskilt med dina söner. På det sättet kommer du att påverka dem starkt i rätt riktning.
Lärdomar från naturen. - Mannen bör försöka underlätta hustruns bördor. Han bör vända barnens uppmärksamhet mot de höga träden och de vackra blommorna och lära dem att se Guds kärlek i blommornas färgprakt och i det mäktiga lövverket. Han bör tala om för dem, att den Gud som skapade allt detta, älskar allt som är vackert och gott. Kristus pekade på liljorna på marken och fåglarna i luften och visade Sina lärjungar, hur Gud sörjer för dem. Han använde dem som bevis för att Gud kommer att ha omsorg om dem, eftersom de är ännu värdefullare än fåglar och blommor.
Vi bör berätta för barnen, att oavsett hur mycket tid och pengar vi än använder på oss själva, kan vårt utseende inte på något sätt jämföras med de minsta blommorna på marken. Därigenom kan deras tankar ledas bort från det ytliga och förkonstlade till det, som är äkta och naturligt. De kommer att förstå, att det är Gud som har gett oss allt det vackra vi ser runt omkring oss, för att vi skall glädja oss över det och att Han vill, att vi skall ge våra innersta och heligaste känslor till Honom.
Fadern kan ta barnen med sig ut i trädgården och visa dem, hur knopparna slår ut, och låta dem se de utslagna blommornas varierande färgprakt. Genom att öppna naturens stora lärobok, där Guds kärlek står beskriven i vart enda träd, varje blomma, varje blad och grässtrå, kan barnen få värdefull kunskap om Skaparen.
På detta sätt kan fadern inprägla den förvissningen i barnasinnet, att när Gud bryr sig så mycket om träd och blommor, är Han långt mer intresserad av människor, som Han har skapat till Sin avbild. Redan medan barnen är ganska små, kan Han låta dem förstå, att Gud föredrar det enkla och naturliga och att Han sätter karaktärens skönhet långt högre än all världens konstgjorda prydnader och att Han längtar efter att se vänlighet och tillgivenhet i barnens uppfostran. Det kommer att få de små hjärtana att slå av glädje och tillfredsställelse.