"Tro inte att jag har kommit för att upphäva lagen eller profeterna. Jag har inte kommit för att upphäva utan för att fullborda." - Matteusevangeliet 5:17.
Gud valde ut Israel som dem, som fick sanningens ovärderliga skatter att förvara för alla folkslag, och Han gav dem Sin lag som ett mönster för de egenskaper, som de skulle utveckla inför världen, inför änglar och inför de inte fallna världarna. ..... Genom olydnad och otrohet utvecklade Guds utvalda folk egenskaper, som gick stiv i stäv med dem, som Gud hade bestämt, att de skulle utveckla, genom att hålla Hans bud. De satte sin egen prägel och överskrift på sanningen och avlägsnade Guds överskrift från den. ..... Guds lag begravdes under detaljerna hos utvärtes skick, såsom det ständiga tvättandet av händerna före måltider och rengörandet av fat och bägare. Tiondet kom att omfatta de minsta trädgårdsörter. Till dem, som gjorde dessa obetydligheter så viktiga, sade Kristus: "..... Det ena borde ni göra utan att försumma det andra." {Matteusevangeliet 23:23.} .....
Mitt i allt detta förvirrande larm av röster krävdes det en lära, som kom från den himmelska världen och genom Andens röst talade till människors hjärtan och förkunnade de avgörande sanningar, som var av så stor betydelse för alla .....
Som lärare, sänd från Gud, var det Kristi uppgift, att förklare den sanna betydelsen av lagarna i Guds rike. ..... Genom att återinsätta sanningen i Guds egen lags ramverk, fick Han lagen att lysa med sin upprinneliga, himmelska glans. ..... Han upphöjde de gudomliga föreskrifterna jämte den kungliga, eviga och oförfalskade sanningen, som var erkänd av Gud, källan till all sanning. .....
Kristus kom inte bara, för att stadfästa lagen inför denna världs inbyggare, utan för att genom Sitt eget liv en gång för alla fastslå Guds lags orubblighet. ..... Gud släpper aldrig taget om någon, som överlämnar omsorgen om sin själ till Honom. Då Han har älskat dem på grund av deras kärlek till Jesus, älskar Han dem intill änden.