När de profetlärjungar som var vid Jeriko på något avstånd såg detta, sade de: "Elias ande vilar på Elisa." De gick emot honom och bugade sig till marken för honom. 2 Kung 2:15
De helige Ande kom till profetskolorna för att också elevernas tankar skulle ledas till överensstämmelse med Guds vilja. Det fanns en levande förbindelse mellan himlen och dessa skolor. Tacksamheten och glädjen i kärleksfulla hjärtan tog sig uttryck i sång och lovprisning, som änglarna deltog i. Om lärare skulle vilja öppna sina hjärtan för att ta emot den helige Ande, skulle de bli förberedda att samarbeta med honom i sitt arbete med eleverna och när han får fria tyglar kommer han att åstadkomma underbara förvandlingar. Då kommer han att arbeta med varje sinne. Han rättar till och förändrar en självisk inriktning, han formar och förädlar karaktären och tar till och med tankarna tillfånga under Kristi lydnad... .
I stället för att hejda den helige Ande och hålla honom tillbaka borde vi hälsa honom välkommen och uppmuntra Hans närvaro. När lärare helgar sig genom lydnad mot Ordet kommer den helige Ande att ge dem glimtar av himmelska ting. När de söker Gud med ödmjukhet och allvar kommer de ord som de har talat med en stelnad brytning att brinna i deras hjärtan. Sanningen kommer då inte att tyna bort på deras tungor.
Guds Andes verksamhet tar inte ifrån oss nödvändigheten att uppöva våra förmågor och talanger, men undervisar oss om hur vi skall kunna använda all kraft för att ge Gud ära. När de mänskliga förmågorna står under särskild ledning av Guds nåd kan de brukas för det bästa ändamål på jorden. Okunnighet ökar inte ödmjukheten eller andligheten hos någon som bekänner sig vara Jesu efterföljare. Det gudomliga ordets sanningar kan bäst uppskattas av en kristen med ett utvecklat förstånd. Kristus kan bäst äras av dem som tjänar honom med sitt förstånd. Det viktiga syftet med utbildning är att göra det möjligt för oss att använda de krafter som Gud har gett oss på ett sådant sätt att de framhåller Bibelns religion och främjar Guds ära.
North Pacific Union Gleaner, den 26 maj 1909