Review and Herald d. 14. januari 1896

tillbaka

Ande och Liv för det färgade Folket

Psalmisten säger: ”När dina ord öppnas, ger de ljus och skänker förstånd åt enkla människor.” {Psaltaren 119:130.} Himmelska förståndsväsen står tätt vid sidan om envar, som försöker att öppna Guds ord för den enkles insikt, eller för dem, som verkligen önskar, att bli medvetna om Guds vilja. De, som öppnar Bibeln för andra, bör försöka att lära dem livets ord, i medvetandet om det högtidliga och heliga verk, som de uträttar; ty de bringar själar i kontakt med Gud och med Jesus Kristus, som han har sänt. Allt fjantande, skämtande och jönsande i samband med Guds ord är en vanära för honom, och lämnar efter sig ett inflytande, som är allt annat, än gott i mänskosinnet. Men om vi önskar, att skärpa en persons tänkande, låt oss rikta hans uppmärksamhet på Skrifterna. I Bibeln skådar vi Honom, som är vägen, sanningen och livet. Genom förståelsen av Guds Ord, uppnår vi verksam kraft för både det religiösa och praktiska livet.

Jesus sade: ”Arbeta inte för den mat som tar slut utan för den mat som varar och ger evigt liv och som Människosonen skall ge er. På honom har Fadern, hans Fader, satt sitt sigill.’ De frågade honom: ’Vad skall vi göra för att utföra Guds gärningar?’ Jesus svarade: ’Detta är Guds gärning, att ni tror på den, som han har sänt.’ De sade de till honom: ’Vad gör du för tecken, så att vi kan se det och tro på dig? Vad kan du göra? Våra fäder fick äta manna i öknen, så som det står skrivet: Han gav dem bröd från himlen att äta.’ Då sade Jesus till dem: ’Amen, amen {Sannerligen, sannerligen} säger jag er: Det är inte Mose som har gett er brödet från himlen, utan det är min Fader som ger er det sanna brödet från himlen. Guds bröd är det bröd som kommer ner från himlen och ger världen liv.’ De sade till honom: ’Herre, ge oss alltid det brödet!’ Jesus svarade: ’Jag är livets bröd. Den som kommer till mig skall aldrig hungra, och den som tror på mig skall aldrig någonsin törsta... Jag är livets bröd. Era fäder åt manna i öknen, och de dog. Men det bröd som kommer ner från himlen är sådant att den som äter av det inte skall dö. Jag är det bröd som ger liv, det bröd som har kommit ner från himlen. Den som äter av det brödet skall leva i evighet. Och brödet jag ger är mitt kött, för att världen skall leva.’... ’Amen, amen säger jag er: Om ni inte äter Människosonens kött och dricker hans blod, har ni inte liv i er. Den som äter mitt kött och dricker mitt blod har evigt liv, och jag skall låta honom uppstå på den yttersta dagen. Ty mitt kött är verklig mat och mitt blod är verklig dryck. Den som äter mitt kött och dricker mitt blod förblir i mig och jag i honom. Liksom den levande Fadern har sänt mig, och jag lever därför att Fadern lever, så skall också den som äter mig leva därför att jag lever.” {Johannesevangeliet 6:27-35, 48-51, 53-57. Kursivering i Svenska Folk-Bibeln 98.} Jesus förklarade, vad han menade med, att äta hans kött och dricka hans blod. Han menade, att lärjungarna därmed skulle ta del av hans ord. Han sade: ”Det är Anden som ger liv, köttet är inte till någon nytta. De ord som jag har talat till er är Ande och liv.” {Vers 63.}

Kristi ord är livets bröd, som ges till varje levande själ. Att vägra, att äta detta bröd, är lika med döden. Den, som inte tar del av Guds ord, skall inte se livet. Att ta emot ordet, är att tro på ordet, och detta är att äta Kristi kött och dricka hans blod. Att bo och förbli i Kristus, är att bo och förbli i hans ord; det är att bringa hjärta och karaktär i harmoni med hans bud. I liknelsen om vinstocken och grenarna visar Jesus den vitala eller livskraftiga förbindelse, som måste råda mellan honom och efterföljarna. Han säger: ”Jag är den sanna vinstocken, och min Fader är vingårdsmannen. Varje gren i mig som inte bär frukt skär han bort, och varje gren som bär frukt rensar han, för att den skall bära mer frukt. Ni är redan nu rena i kraft av det ord som jag har talat till er. Förbli i mig, så förblir jag i er. Liksom grenen inte kan bära frukt av sig själv, utan endast om den förblir i vinstocken, så kan inte heller ni det, om ni inte förblir i mig. Jag är vinstocken, ni är grenarna. Om någon förblir i mig och jag i honom, bär han rik frukt, ty utan mig kan ni ingenting göra.” {Kapitel 15:1-5.}

Grenarna står för de troende i Jesus Kristus. De, som verkligen tror, utför samma gärningar som han. De är förenade med Kristus i en tro, som verkar genom kärlek och renar själen. Liksom grenen får näring av saften, som flyter från vinträdets stam, stärks den på Kristus troende av Kristi liv. Grenarna står för de allra yngsta ibland Kristi efterföljare, liksom grenen omfattar alla små, tunna rankor hörande till grenen. Jesus är vår kärnpunkt, vårt nav. Han är vinträdet, som bär grenarna. Om honom kretsar vårt eviga liv. De ord, som han har talat till oss, är ande och liv, och mottagarna av näring från hans ord, är hans ords görare; de representerar honom till karaktären. Hans tålamod, saktmod, ödmjukhet och kärlek härskar i deras hjärtan. Jesus sade: ”Min Fader förhärligas, när ni bär rik frukt och blir mina lärjungar.” {Vers 8.} Om vi verkligen är inympade i det sanna vinträdet, skall vi bära frukt liknande den på vinstocken.

De, som älskar Kristus, gör Kristi gärningar. De går ut och söker, att frälsa de förtappade. De undviker inte de föraktade, de vänder sig inte bort från det färgade släktet. De lär dem, hur de skall läsa och hur fysiskt arbete skall utföras, de utbildar dem i, att odla jorden och behärska olika slags yrken. De anstränger sig uthålligt, för att utveckla individers förmågor. Bomullsfälten skall inte vara den enda resursen för det färgade folkets levebröd. Tanken väcks hos dem, att de äger värde för Gud, och att de värdesätts som hans egendom. Detta framhävda arbete utgör en högst betydelsefull missionsverksamhet. Detta innebär det förnämsta återställande av deras bortrövade tid och utbildning. Att så är fallet, har medfört en stor skuld för det amerikanska folket. Som nation har vi gjorts till förvaltare av helig sanning, och vi skall vidarebefordra Guds ords dyrbara kunskap till andra. Alla jordiska välsignelser har kommit oss till del på grund av det oändliga pris, som har betalats för vår skuld. I fall det har kostat ett så stort pris, att återlösa människan, för att hon inte skall gå förlorad, utan ha evigt liv, hur högt skall vi då inte glädja oss över, att vi tillåts, att bli Kristi medarbetare i frälsningen av dem, som han har gett sitt dyrbara liv för! Herren Jesus älskar dem, som han har gjort det största offret för. Han gav sitt högst dyrbara liv, för att bringa liv och odödlighet fram i ljuset för alla, som skulle komma att tro. ”Detta är evigt liv att de känner dig, den ende sanne Guden, och den som du har sänt, Jesus Kristus.” {Kapitel 17:3.} De, som tar emot Kristus, blir hans medarbetare, och misslyckas ej med sitt livsverk. De ger akt på de ord, Jesus har yttrat. De låter sig vägledas av den Helige Ande, och blir allt klokare rörande Guds krav, och uppenbarar den kärlek och nåd, som uppenbarades i Kristi liv mot dem, som han kom i beröring med.

avsn nr:1
avsn nr:2
avsn nr:3
avsn nr:4
avsn nr:5