Första Samuelsboken 6 1 Så var HERRANS ark i sju månader uti de Philisteers land. 2 Och de Philisteer kallade sina Prester och spåmän, och sade: Hvad skole vi göra med HERRANS ark? Säger oss före, hvarmed vi skole sända honom till sitt rum. 3 De sade: Viljen I sända Israels Guds ark, så sänder honom icke allstinges blottan, utan betaler honom ett skuldoffer; så varden I helbregda, och eder skall varda kunnigt, hvarföre hans hand icke återvänder af eder. 4 Men de sade: Hvilket är det skuldoffret, det vi honom gifva skole? De svarade: Fem gyldene ardsar, och fem gyldene möss, efter de fem Philisteers Förstars tal; förty det hafver varit allt enahanda plåga öfver eder alla, och öfver edra Förstar. 5 Så må I nu göra liknelse efter edra ardsar, och efter edra möss, som edart land förderfvat hafva, så att I hedren Israels Gud; tilläfventyrs hans hand varder lättare öfver eder, och öfver edar gud, och öfver edart land. 6 Hvi förhärden I edor hjerta, såsom de Egyptier och Pharao förhärde sin hjerta? Skedde det icke så, att då han beviste sig på dem, läto de fara dem, att de gingo sin väg? 7 Så tager nu till, och görer en ny vagn; och tager två unga däggande kor, på hvilka intet ok kommet är, och spänner dem för vagnen, och låter deras kalfvar blifva qvara hemma efter dem. 8 Och tager HERRANS ark, och sätter honom på vagnen; och de gyldene klenodier, som I honom till skuldoffer gifven, lägger i ett skrin utmed hans sido, och sänder honom åstad, och låter gån. 9 Och ser I till, går han upp den vägen åt sina gränsor emot BethSemes, så hafver han gjort oss allt detta stora onda; hvar ock icke, så måge vi veta, att hans hand icke hafver rört oss, utan det är oss eljest af en olycko påkommet. 10 Folket gjorde ock så, och togo två unga däggande kor, och spände dem för en vagn, och behöllo deras kalfvar hemma; 11 Och satte HERRANS ark på vagnen, och det skrinet med de gyldene möss, och med deras ardsars liknelse. 12 Och korna gingo rättfram den vägen, som drog till BethSemes, på enom väg, och gingo och råmade, och veko hvarken på den högra sidona eller på den venstra; och de Philisteers Förstar gingo efter dem, allt intill BethSemes gränso. 13 Men de BethSemiter gingo och skåro i hveteandene i dalenom, och de hofvo sin ögon upp, och fingo se arken, och vordo glade att de fingo se honom. 14 Men vagnen kom uppå Josua den BethSemitens åker, och stadnade der. Och der var en stor sten; och de höggo sönder trät af vagnenom, och offrade de kor HERRANOM till bränneoffer. 15 Och Leviterna lyfte HERRANS ark neder, och det skrinet, som der bredovid låg, der de gyldene klenodier uti voro, och satte på den stora stenen. Och det folket i BethSemes offrade på den dagen HERRANOM bränneoffer och annor offer. 16 När nu de fem Philisteers Förstar hade detta sett, foro de tillbaka igen på samma dagen till Ekron. 17 Och detta äro de gyldene ardsar, som de Philisteer offrade HERRANOM till skuldoffer: Asdod en, Gasa en, Askelon en, Gath en, och Ekron en; 18 Och gyldene möss efter talet af alla de Philisteers städer, under de fem Förstar, både murade städer och byar; och intill det stora sorgerummet, der de läto HERRANS ark uppå, intill denna dag, på Josua den BethSemitens åker. 19 Och somlige af de BethSemiter vordo slagne, derföre att de hade sett HERRANS ark; och han slog af folket femtiotusend och sjutio män. Då jämrade sig folket, att HERREN hade med så stor plågo slagit folket. 20 Och det folket i BethSemes sade: Ho kan blifva ståndandes för HERRANOM, en sådana helig Gud? Och till hvem skall han fara ifrån oss? 21 Och de sände bådskap till de borgare af KiriathJearim, och läto säga dem: De Philisteer hafva fört igen HERRANS ark; kommer hitneder, och hemter honom upp till eder. |