Psaltaren 12 2 En Psalm Davids, till att föresjunga på åtta stränger. Hjelp, HERRE; de helige äro förminskade; och de trogne äro få ibland menniskors barn. 3 Den ene talar med den andra onyttig ting; och skrymta, och lära utaf oens hjerta. 4 HERREN utrote allt skrymteri och de tungo, som stor ord talar; 5 De der säga: Vår tunga skall hafva öfverhandena; oss bör tala; ho är vår herre? 6 Efter nu de elände förtryckte varda, och de fattige sucka, vill jag upp, säger HERREN; jag vill skaffa en hjelp, att man frimodeliga lära skall. 7 HERRANS tal är klart, såsom genomluttradt silfver i enom lerdegel, bepröfvadt sju resor. 8 Du HERRE, bevara dem, och förvara oss för detta slägtet, till evig tid. 9 Ty det varder allestäds fullt med ogudaktiga, der sådana löst folk ibland menniskorna rådande är. |