Psaltaren 130 1 En visa i högre choren. Utu djupen ropar jag till dig, HERRE. 2 Herre, hör mina röst; låt din öron akta uppå mins böns röst. 3 Om du, HERRE, vill tillräkna synderna, Herre, ho kan blifva beståndandes? 4 Ty när dig är förlåtelse, att man skall frukta dig. 5 Jag vänter efter HERRAN; min själ vänter, och jag hoppas uppå hans ord. 6 Min själ vänter efter Herran, ifrå den ena morgonväkten till den andra. 7 Israel hoppes uppå HERRAN; ty när HERRANOM är nåd, och mycken förlossning när honom. 8 Och han skall förlossa Israel ifrån alla hans synder. |