Psaltaren 60 3 För sångmästaren, efter ”Vittnesbördets lilja”; en sång, till att inläras; av David, när han var i fejd med Aram-Naharaim och Aram-Soba, och Joab kom tillbaka och slog edoméerna i Saltdalen, tolv tusen man. Gud, du har förkastat och förskingrat oss, du har varit vred; upprätta oss igen. 4 Du har kommit jorden att bäva och rämna; hela nu dess revor, ty den vacklar. 5 Du har låtit ditt folk se hårda ting, du har iskänkt åt oss rusande vin. 6 Men åt dem som frukta dig gav du ett baner, dit de kunde samla sig för att undfly bågen. Sela. 7 På det att dina vänner må varda räddade, må du giva seger med din högra hand och bönhöra oss. 8 Gud har talat i sin helgedom: ”Jag skall triumfera, jag skall utskifta Sikem och skall avmäta Suckots dal. 9 Mitt är Gilead, och mitt är Manasse, Efraim är mitt huvuds värn, Juda min härskarstav; 10 Moab är mitt tvagningskärl, på Edom kastar jag min sko; höj jubelrop till min ära, du filistéernas land.” 11 Vem skall föra mig till den fasta staden, vem leder mig till Edom? 12 Har icke du, o Gud, förkastat oss, så att du ej drager ut med våra härar, o Gud? 13 Giv oss hjälp mot ovännen; ty människors hjälp är fåfänglighet. 14 Med Gud kunna vi göra mäktiga ting; han skall förtrampa våra ovänner. |