Psaltaren 64 2 För sångmästaren; en psalm av David. Hör, o Gud, min röst, när jag klagar, bevara mitt liv, ty fienden förskräcker mig. 3 Fördölj mig för de ondas hemliga råd, för ogärningsmännens larmande hop; 4 ty de vässa sina tungor likasom svärd, med bittra ord lägga de an såsom med pilar, 5 för att i lönndom skjuta den ostrafflige; plötsligt skjuta de på honom, utan försyn. 6 De befästa sig i sitt onda uppsåt, de orda om huru de skola lägga ut snaror; de säga: ”Vem skulle se oss?” 7 De tänka ut onda anslag: ”Nu äro vi redo med det råd vi hava uttänkt!” Ja, djupa äro männens tankar och hjärtan. 8 Då skjuter Gud dem; plötsligt sårar dem hans pil. 9 De bringas på fall och få straff för sina tungors skull; var och en som ser dem rister huvudet. 10 Och alla människor varda förskräckta; de förkunna vad Gud har gjort och förstå hans verk. 11 Den rättfärdige skall glädja sig i HERREN och taga sin tillflykt till honom, och alla rättsinniga skola berömma sig. |