Jesaja 15 1 Profetia om Moab: På en natt är Ar-Moab ödelagt och förstört. På en natt är Kir-Moab ödelagt och tystat. 2 Han går upp till sitt tempel, till Dibon och upp på offerhöjderna för att gråta. Över Nebo och Medeba jämrar sig Moab, alla huvuden där är rakade, alla skägg avskurna. 3 På deras gator har man svept sig i säcktyg. På deras tak och på deras torg jämrar sig alla, medan tårarna rinner. 4 Hesbon och Eleale höjer klagorop, det hörs ända till Jahas. Därför jämrar sig Moabs krigare, deras själ våndas i dem. 5 Mitt hjärta sörjer över Moab. Flyktingarna därifrån flyr till Soar, till Eglat-Selisija. Under gråt stiger man upp på Halluhits höjd, på vägen till Horonajim höjs klagorop över förstörelsen. 6 Ty Nimrims vatten blir torr ödemark, gräset torkar bort, brodden vissnar, inget grönt finns kvar. 7 Återstoden av sina ägodelar, sina sparade tillhörigheter, bär man därför bort över Pilträdsbäcken. 8 Klagoropen ljuder runt om i Moabs land. Deras jämmer når till Eglajim, deras klagan till Beer-Elim. 9 Ty Dimons vatten är fulla av blod, men ännu mer skall jag låta komma över Dimon:* ett lejon för den som undkommer från Moab och för dem som finns kvar i landet. |