Hesekiel 30 1 HERRENS ord kom till mig. Han sade: 2 "Du människobarn, profetera och säg: Så säger Herren, HERREN: Jämra er: "Ve oss, vilken dag!" 3 Ty dagen är nära, HERRENS dag är nära, en mulen dag, då hednafolkens stund är inne. 4 Ett svärd skall komma över Egypten, och Nubien skall gripas av ångest när de slagna faller i Egypten, dess rikedomar förs bort och dess grundvalar rivs upp. 5 Nubier, puteer och ludeer och hela skaran av främmande folk och kubeer och förbundslandets söner skall tillsammans med dem falla för svärd. 6 Så säger HERREN: Egyptens försvarare skall falla, deras stolta makt skall störtas. Från Migdol till Sevene skall de som bor där falla för svärd, säger Herren, HERREN. 7 Deras land skall ligga öde bland ödelagda länder, och deras städer skall ligga bland ödelagda städer. 8 De skall inse att jag är HERREN, när jag sätter eld på Egypten och låter krossa alla dess hjälpare. 9 På den dagen skall sändebud på fartyg dra ut från mig för att skrämma Nubien mitt i dess trygghet. Man skall där gripas av ångest som på Egyptens dag, ty se, det kommer. 10 Så säger Herren, HERREN: Jag skall göra slut på Egyptens överflöd genom Nebukadressar, kungen i Babel. 11 Han och hans folk med honom, de grymmaste bland hednafolken, skall föras dit för att fördärva landet. De skall dra sina svärd mot Egypten och fylla landet med slagna. 12 Jag skall göra floderna till torr mark och sälja landet i onda mäns händer. Genom främlingars händer skall jag ödelägga landet med allt som finns i det. Jag, HERREN, har talat. 13 Så säger Herren, HERREN: Jag skall också förstöra avgudarna och göra slut på avgudabilderna i Nof. Det skall inte mer uppstå någon furste i Egypten, och jag skall låta skräck drabba Egyptens land. 14 Jag skall ödelägga Patros, tända eld på Soan och hålla dom över No. 15 Jag skall utgjuta min vrede över Sin, Egyptens värn, och utrota den larmande hopen i No. 16 Jag skall tända eld på Egypten, Sin skall gripas av ångest, No skall erövras och Nof överfallas på ljusa dagen. 17 Avens och Pi-Besets unga män skall falla för svärd, och kvinnorna skall vandra bort i fångenskap. 18 I Tachpanches blir dagen mörk, när jag bryter sönder Egyptens ok och dess stolta makt upphör att finnas till. Ett moln skall övertäcka det, och dess döttrar skall vandra bort i fångenskap. 19 Jag skall hålla dom över Egypten, och de skall inse att jag är HERREN." 20 I elfte året, på sjunde dagen i första månaden,* kom HERRENS ord till mig. Han sade: 21 "Du människobarn, jag har brutit sönder faraos, den egyptiske kungens arm, och man har inte förbundit den. Man har inte använt läkemedel, inte lindat den eller lagt förband på den för att på nytt göra den stark nog att föra svärdet. 22 Därför säger Herren, HERREN så: Jag är emot farao, kungen i Egypten, och skall bryta sönder hans armar, både den som ännu är stark och den som redan är bruten, och jag skall låta svärdet falla ur hans hand. 23 Jag skall skingra egyptierna bland folken och sprida ut dem i länderna. 24 Den babyloniske kungens armar skall jag stärka, och jag skall sätta mitt svärd i hans hand. Men faraos armar skall jag bryta sönder, så att han som en dödsslagen kämpe jämrar sig inför honom. 25 Jag skall stärka den babyloniske kungens armar, men faraos armar skall sjunka ner. De skall inse att jag är HERREN, när jag sätter mitt svärd i den babyloniske kungens hand, för att han skall räcka ut det mot Egyptens land. 26 Jag skall skingra egyptierna bland folken och sprida ut dem i länderna. Och de skall inse att jag är HERREN." |