Jeremia 18 1 Detta är det ord som kom till Jeremia från HERREN. Han sade: 2 "Stå upp och gå ner till krukmakarens hus. Där skall jag låta dig höra mina ord.” 3 Då gick jag ner till krukmakarens hus och såg att han arbetade på drejskivan. 4 Och kärlet som han höll på att göra av leran misslyckades i hans hand. Då började han om och gjorde av leran ett annat kärl så som han ville ha det. 5 Och HERRENS ord kom till mig. Han sade: 6 "Skulle jag inte kunna göra med er, ni av Israels hus, så som denne krukmakare gör? säger HERREN. Se, som leran är i krukmakarens hand, så är ni, Israels hus, i min hand. 7 Ena gången talar jag om ett hednafolk och ett rike att jag vill rycka upp, bryta ner och förgöra det. 8 Men om det hednafolk som jag har talat om vänder om från sin ondska, ångrar jag det onda som jag hade tänkt göra mot det. 9 En annan gång talar jag om ett hednafolk och ett rike, att jag vill bygga upp och plantera det. 10 Men om man då gör det som är ont i mina ögon så att man inte hör min röst, då ångrar jag det goda som jag hade sagt att jag ville göra dem. 11 Säg därför nu till Juda män och till Jerusalems invånare: Så säger HERREN: Se, jag bereder en olycka åt er, och jag tänker ut en plan mot er. Vänd därför om, var och en från sin onda väg, och ändra ert liv och era gärningar. 12 Men de kommer att svara: Det är lönlöst. Vi vill följa våra egna tankar och göra var och en efter sitt onda och hårda hjärta." 13 Därför säger HERREN så: Fråga bland hednafolken: Vem har hört något sådant? Fruktansvärda saker har hon gjort, jungfrun Israel. 14 Skall då snön från Libanons höga berg lämna mina åkerfält? Skall de friska vattnen som strömmar fjärran ifrån, sina ut? 15 Men mitt folk har glömt mig och tänder rökelse åt avgudar, som har fått dem på fall där de färdas fram på de urgamla vägarna och slå in på obanade vägar och stigar. 16 Så blir deras land öde och utsätts ständigt för hån. Alla som går fram där skall förundra sig och skaka på huvudet. 17 Som en östanvind skall jag skingra dem för fienden. Jag skall vända ryggen åt dem och inte ansiktet på deras olyckas dag. 18 Men de sade: "Kom, låt oss tänka ut onda planer mot Jeremia. För prästerna skall inte komma till korta med sin undervisning och inte de vise med sitt råd eller profeten med sitt ord. Kom, låt oss förtala honom och låt oss strunta i vad han säger." 19 HERRE, lyssna på mig och hör vad mina motståndare säger. 20 Skall gott få lönas med ont? De har grävt en grop för att ta mitt liv. Tänk på hur jag har stått inför ditt ansikte och manat gott för dem för att vända bort din vrede från dem. 21 Överlämna därför deras barn åt hungersnöden och utlämna dem själva åt svärdet, så att deras hustrur blir barnlösa och änkor, deras män dödade av pesten och deras unga män slagna med svärd i striden. 22 Låt klagorop höras från deras hus, när du plötsligt låter rövarskaror komma över dem. Ty de grävde en grop för att fånga mig och lade ut snaror för mina fötter. 23 Men du, HERRE, känner alla deras planer att döda mig. Förlåt dem inte deras missgärning och utplåna inte deras synd. Låt dem komma på fall inför dig. Grip in mot dem på din vredes dag. |