Job 20 1 Då tog Sofar från Naama till orda och sade: 2 Mina tankar tvingar mig att svara, jag är så upprörd. 3 Kränkande tillrättavisning måste jag höra, men mitt förstånds ande ger mig svar. 4 Vet du inte att det alltid varit så, alltsedan människan sattes på jorden, 5 att de ogudaktigas jubel är kortvarigt, att den gudlöses glädje varar ett ögonblick? 6 Om än hans förhävelse stiger upp till himlen och hans huvud når till molnen, 7 så förgås han dock för alltid som sin egen träck. De som såg honom skall fråga: "Var finns han?" 8 Likt en dröm flyger han bort, och ingen finner honom, han jagas i väg som en syn om natten. 9 Det öga som såg honom ser honom inte mer, hans plats får ej återse honom. 10 Hans barn måste gottgöra de fattiga, hans händer lämna tillbaka hans vinning. 11 Hans ben, fyllda av hans ungdoms kraft, skall ligga i stoftet med honom. 12 Om än ondskan är söt i hans mun och han gömmer den under sin tunga, 13 om han än är rädd om den och ej vill förlora den utan förvarar den i sin mun, 14 så förvandlas denna föda i hans inre och blir till ormgift inom honom. 15 Den rikedom han har slukat måste han kräkas upp, Gud driver den ut ur hans buk. 16 Ormgift skall han suga i sig, giftormens tunga skall döda honom. 17 Inga bäckar skall han få se, inget flöde av honung och gräddmjölk. 18 Han måste lämna tillbaka vad han förvärvat, han får inte njuta av det eller glädjas åt den rikedom han vunnit. 19 Ty han slog och övergav de ringa, han rövade åt sig hus som han ej hade byggt. 20 Han känner ingen ro i sitt inre, han kan inte rädda sig genom sina ägodelar. 21 Inget kommer undan hans glupskhet, därför skall hans framgång ej bestå. 22 I sitt överflöd skall han drabbas av nöd, lidande av alla slag skall möta honom. 23 När han fyller sin buk skall Gud sända sin vredes glöd över honom, och den skall träffa honom likt regn. 24 Flyr han undan vapen av järn, skall kopparbågens pilar genomborra honom. 25 Drar han ut pilen från sin rygg och den blanka udden ur sin galla, då kommer dödsskräck över honom. 26 Idel mörker väntar på hans ägodelar. En eld som ingen blåser på skall förtära honom, den skall ödelägga det som finns kvar i hans tält. 27 Himlarna uppenbarar hans missgärning och jorden reser sig upp mot honom. 28 Allt i hans hus drivs bort som forsande vatten på vredens dag. 29 Detta är vad den ogudaktiga människan får av Gud, den lott Gud har bestämt. |