Job 22 1 Då tog Elifas från Teman till orda och sade: 2 Kan en människa vara till nytta för Gud, kan en förståndig vara till gagn för honom?* 3 Har den Allsmäktige någon glädje av din rättfärdighet, eller något att tjäna på att du lever oklanderligt? 4 Är det för din gudsfruktan som han straffar dig och går till doms med dig? 5 Är inte din ondska stor, dina missgärningar utan ände? 6 Du tog ju pant av din broder utan orsak och plundrade de utblottade på deras kläder. 7 Du gav inget vatten åt den utmattade, den hungrige nekade du bröd. 8 Den som brukar våld fick besitta landet, och den som är högt aktad fick bo där. 9 Änkor lät du gå med tomma händer, och de faderlösas armar blev krossade. 10 Därför omges du av snaror och förfäras av plötslig skräck, 11 eller av mörker så att du inget ser, och av vattenmassor som övertäcker dig. 12 Bor inte Gud i himlens höjd? Och se på stjärnorna däruppe, hur högt de sitter! 13 Och du säger: "Vad kan Gud veta? Kan han döma genom detta töcken? 14 Molnen bildar en slöja så att han inte ser, och på himlavalvet vandrar han." 15 Vill du hålla dig på forntidens väg, där fördärvets män gick, 16 män som rycktes bort i förtid, och som en ström flöt deras grundval bort. 17 De sade till Gud: "Lämna oss! Vad kan den Allsmäktige göra?" 18 Ändå var det han som fyllde deras hus med välstånd. Men de ogudaktigas rådslag är fjärran ifrån mig. 19 De rättfärdiga ser det och gläder sig, den oskyldige hånar dem: 20 "Sannerligen, våra motståndare är utrotade, och deras överflöd har elden uppslukat." 21 Sök nu förlikning och frid med Gud, så skall lycka komma på din lott. 22 Tag emot undervisning av hans mun, bevara hans ord i ditt hjärta. 23 Om du omvänder dig till den Allsmäktige blir du upprättad, om du avlägsnar orättfärdighet från ditt tält, 24 om du kastar ditt guld i stoftet och Ofirs-guldet bland bäckens stenar, 25 då blir den Allsmäktige ditt guld, han blir ditt ädlaste silver. 26 Ja, då skall du glädjas i den Allsmäktige och lyfta upp ditt ansikte till Gud. 27 När du ber till honom skall han höra dig, och du skall infria dina löften. 28 Allt vad du beslutar skall gå dig väl, och ljus skall skina på dina vägar. 29 När de för nedåt skall du säga: "Uppåt!", så skall han frälsa den som slår ner sin blick. 30 Han skall rädda också den som ej är oskyldig, genom dina händers renhet skall han räddas. |