Job 27 1 Job fortsatte sin framställning. Han sade: 2 Så sant Gud lever, han som har undanhållit mig min rätt, han, den Allsmäktige, som har förbittrat min själ: 3 Så länge min ande är i mig och Guds livsande i min näsa, 4 skall mina läppar ej tala orättfärdighet eller min tunga tala svek. 5 Aldrig kommer jag att ge er rätt, till min död vidhåller jag min oskuld. 6 Jag håller fast vid min rättfärdighet och släpper den inte. Mitt hjärta förebrår mig inte för någon av mina dagar. 7 Må min fiende stå som ogudaktig, min motståndare som orättfärdig. 8 Ty vad har den gudlöse för hopp när livet skärs av, när Gud tar hans själ? 9 Kommer Gud att höra hans rop när nöd kommer över honom? 10 Kan han glädja sig över den Allsmäktige? Kan han alltid åkalla Gud? 11 Jag vill undervisa er om Guds hand, den Allsmäktiges tankar vill jag inte dölja. 12 Ni har ju själva alla sett det, varför kommer ni då med tomt prat? 13 Detta är den ogudaktiges lott hos Gud, den arvedel våldsverkaren får av den Allsmäktige: 14 Om hans barn blir många, skall de falla för svärd, hans avkomlingar får ej tillräckligt med bröd. 15 De som undkommer skall dö av pest och deras änkor skall inte begråta dem. 16 Även om han samlar silver som stoft och lägger kläder på hög som lera, 17 så är det de rättfärdiga som klär sig i det han har lagt på hög, och silvret får de oskyldiga dela. 18 Som en mal bygger han sitt hus, likt ett skjul som väktaren gör åt sig. 19 Rik går han till sängs, men det sker aldrig mer, när han öppnar sina ögon är allt borta. 20 Fasorna griper honom likt vattenmassor, stormen rycker bort honom om natten. 21 Östanvinden lyfter honom, och han är borta, den sveper i väg honom från hans plats. 22 Utan förskoning vräker den sig mot honom, för dess kraft försöker han fly. 23 Den klappar sina händer mot honom och visslar åt honom från hans plats. |