Job 28 1 Silvret har sin gruva, guldet en plats där det renas. 2 Järn hämtas upp ur jorden, stenar smälts till koppar. 3 Människan sätter gränser för mörkret och utforskar det yttersta djupet, där stenen är natt och svartaste skugga. 4 De spränger schakt långt från människoboningar, där ingen satt sin fot, de hänger svävande, fjärran från människor. 5 Jorden, från vilken bröd kommer, förvandlas där nere som av eld. 6 Bland dess stenar har safiren sin plats, och där finns guldmalm. 7 Stigen dit är ej känd av örnen, falkens öga har ej upptäckt den. 8 Stolta vilddjur har inte trampat på den, inget lejon har gått fram på den. 9 På den hårda stenen lägger man sin hand och gräver ut bergen från grunden. 10 De hugger ut gångar i klipporna, och ögat får se härliga ting. 11 De stoppar upp vattenådrornas gråt, de drar fram dolda skatter i ljuset. 12 Men visheten, var finns hon? Var har förståndet sin boning? 13 Människan vet ej hennes värde, man finner henne ej i de levandes land. 14 Djupet säger: "Hon är inte i mig", havet säger: "Hon finns inte hos mig." 15 Man kan inte köpa henne för guld, inte väga upp silver för att förvärva henne. 16 Hon kan ej köpas med guld från Ofir eller med dyrbar onyx och safir. 17 Guld och glas kan inte jämföras med henne, hon kan inte bytas ut mot guldkärl, 18 koraller och kristall må inte nämnas. Att äga vishet är mer värt än pärlor. 19 Topas från Kush kan ej jämföras med henne, hon kan ej vägas upp med renaste guld. 20 Men visheten, var kommer hon ifrån? Var har förståndet sin boning? 21 Hon är gömd för alla levandes ögon, hon är dold för himlens fåglar. 22 Avgrunden och döden säger: "Endast hörsägner om henne har nått våra öron." 23 Gud har insikt om vägen till henne, han vet var hon bor. 24 Ty han skådar till jordens ändar, han ser allting under himlen. 25 När han mätte upp vindens vikt och vägde vattnen efter mått, 26 när han gjorde en lag för regnet och en väg för åskans blixt, 27 då såg han henne och uppenbarade henne, han lät henne stå fram och utforskade henne. 28 Och till människorna sade han: "Se, Herrens fruktan är vishet, att fly det onda är förstånd." |