Job 33 1 Men Job, hör nu mina ord, lyssna till allt vad jag har att säga! 2 Se, jag öppnar nu mina läppar, min tunga talar i min mun. 3 Mina ord kommer från ett uppriktigt hjärta, det jag förstår skall jag ärligt säga. 4 Guds Ande har gjort mig, den Allsmäktiges livsande ger mig liv. 5 Svara mig om du förmår, träd fram inför mig, gör dig beredd. 6 Se, inför Gud är vi båda lika, också jag är formad av lera. 7 Se, rädsla för mig behöver ej skrämma dig, och min myndighet skall ej trycka ner dig. 8 Men du sade inför mina öron, så ljöd de ord jag hörde: 9 "Jag är ren och utan överträdelse, jag är oskyldig och utan missgärning. 10 Men se, han vill ansätta mig, han räknar mig som sin fiende. 11 Han sätter mina fötter i stocken, han vaktar på alla mina vägar." 12 Du har inte rätt i detta, svarar jag dig, ty Gud är större än en människa. 13 Hur kan du förebrå honom att han inte ger ett enda ord till svar? 14 Gud talar både en och två gånger, utan att man bryr sig om det. 15 I drömmen, i nattens syn, när sömnen fallit tung över människorna och de slumrar i sin bädd, 16 då öppnar han människornas öron och bekräftar deras tuktan 17 för att hindra människan från en ogärning och hålla henne borta från högmod. 18 Han bevarar hennes själ från graven och hennes liv från att falla för svärd. 19 Hon tuktas med plågor på sin sjukbädd och med ständiga smärtor i benen. 20 Hennes sinne vämjes vid mat, hennes själ vid den föda hon älskade. 21 Hennes kött tärs bort till dess inget finns kvar, hennes ben, som man inte såg, blir blottade. 22 Hennes själ kommer nära graven, hennes liv nära de döda 23 Om det finns en ängel för henne, en medlare, en av tusen, som förkunnar för människan vad som är rätt, 24 då förbarmar sig Gud över henne och säger: "Fräls henne, så att hon inte far ner i graven, jag har fått lösepenning." 25 Hennes kropp får då ny ungdomskraft, hon blir åter som i sin ungdoms dagar. 26 Hon ber till Gud som får behag till henne, och hon får se hans ansikte med jubel. Och Gud ger människan hennes rättfärdighet tillbaka. 27 Hon skall sjunga inför människorna: "Jag syndade och förvrängde det rätta, men jag fick inte vad jag förtjänade. 28 Han friköpte min själ så att den inte hamnade i fördärvet, och mitt liv skall se ljuset." 29 Se, allt detta gör Gud både två och tre gånger med en människa, 30 för att föra tillbaka hennes själ från graven, så att livets ljus får stråla över henne. 31 Ge akt, Job, och lyssna på mig! Var stilla, så att jag får tala. 32 Men har du något att säga, så svara mig, tala, ty jag vill gärna ge dig rätt. 33 Om inte, lyssna då till mig. Var stilla, jag skall lära dig vishet. |