Job 5 1 Ropa du bara! Finns någon som svarar dig? Till vem av de heliga kan du vända dig? 2 Dåren dödas av sin ilska, den oförståndige av sin förbittring. 3 Jag såg dåren som var fast rotad, men strax förbannade jag hans boning. 4 Hans barn är fjärran från frälsning, de trampas ner i porten, det finns ingen som räddar. 5 Den hungrige slukar hans skörd, den rövas bort till och med bland törnen. De törstiga flämtar efter* deras rikedom. 6 Ty inte ur stoftet kommer nöden, inte ur marken skjuter olyckan upp. 7 Men människan föds till lidande, liksom eldgnistor flyger mot höjden. 8 Men jag skulle söka Gud och inför Gud lägga fram min sak. 9 Han gör stora och outgrundliga ting, under som inte kan räknas. 10 Han ger jorden regn och sänder vatten över markerna. 11 Han upphöjer de ringa och hjälper de sörjande. 12 Han gör de listigas anslag om intet, så att deras händer ej får framgång. 13 Han fångar de visa i deras slughet och låter de svekfulla förhasta sig vid sina rådslag. 14 Om dagen kommer mörker över dem, de famlar mitt på dagen som vore det natt. 15 Han räddar från svärdet i deras mun, den fattige från den mäktiges hand. 16 Den nödställde får åter ett hopp, orättfärdigheten måste stänga sin mun. 17 Se, salig är den människa som Gud agar, förkasta inte den Allsmäktiges tuktan. 18 Ty han sargar och han förbinder han slår och hans händer helar. 19 Sex gånger räddar han dig ur nöden, och den sjunde gången skall det onda inte drabba dig. 20 I hungerstid befriar han dig från döden och i krig undan svärdets våld. 21 När tungor svänger gisslet göms du undan, du behöver inte frukta när ödeläggelse kommer. 22 Åt förödelse och svält kan du le, för vilddjur behöver du ej vara rädd. 23 Ty med markens stenar står du i förbund, markens vilddjur har ingått fred med dig. 24 Du skall veta att ditt tält står tryggt, när du synar din boning skall inget saknas. 25 Du skall veta att din ätt förökas, att dina efterkommande blir som gräset på marken. 26 I graven kommer du, när du nått full mognad, som när sädesskylen bärgas i rätt tid. 27 Se, detta har vi utforskat, så är det. Hör detta och tänk på det noga. |