Job 8 1 Sedan tog Bildad från Sua till orda och sade: 2 Hur länge skall du tala så? Orden från din mun är som en väldig storm. 3 Kan Gud kränka rättvisan, kan den Allsmäktige kränka rättfärdigheten? 4 Om dina barn har syndat mot honom, då ger han dem i deras synders våld. 5 Men om du söker Gud och ber den Allsmäktige om förbarmande, 6 om du är ren och rättsinnig, då skall han vaka över dig och göra din rättfärdighets boning trygg. 7 Om än din början är ringa, skall du till sist bli mycket stor. 8 Fråga gångna släktled och ta vara på fädernas erfarenhet. 9 Ty vi själva är från i går och vet inget, en skugga är våra dagar på jorden. 10 Men de skall undervisa och berätta för dig och delge ord från sina hjärtan. 11 Kan papyrus växa där marken inte är sank, skjuter vassen upp där det inte finns vatten? 12 Medan den står grön och oskuren vissnar den före allt annat gräs. 13 Så går det alla som glömmer Gud. Den gudlöses hopp kan inte bestå, 14 ty hans tillförsikt är bräcklig och hans förtröstan som spindelns nät. 15 Han förlitar sig på sitt hus, men det håller inte, han klamrar sig fast vid det, men det kommer inte att bestå. 16 Han frodas i solens sken, hans skott sträcker sig ut över trädgården. 17 Hans rötter slingrar sig kring stenröset, ett hus av sten har han i sikte. 18 När han rycks bort från sin plats, förnekar den honom: "Jag har aldrig sett dig." 19 Ja, detta är den glädje han får av sin färd, och ur mullen växer andra upp. 20 Gud förkastar inte den oskyldige, inte heller håller han de onda vid handen. 21 Vänta till dess han fyller din mun med skratt och dina läppar med jubel. 22 De som hatar dig skall kläs i skam, och de ogudaktigas tält skall inte mer finnas till. |