Mika 1 1 HERRENS ord till morastiten Mika vid den tid då Jotam, Ahas och Hiskia var kungar i Juda, det han skådade angående Samaria och Jerusalem. 2 Hör alla folk, lyssna du jord och allt som är därpå. Herren, HERREN skall vara ett vittne mot er, Herren från sitt heliga tempel. 3 Ty se, HERREN träder ut ur sin boning, han far ner och går fram över jordens höjder. 5 Allt detta sker för att Jakob har avfallit, för att Israels hus har syndat. Vem är skyldig till Jakobs avfall? Är det inte Samaria? Och vem till Juda offerhöjder? Är det inte Jerusalem? 4 Bergen smälter under honom och dalarna bryter fram som vaxet för elden, som vattnet när det störtar utför branten. 6 Därför skall jag göra Samaria till en stenhög på marken till en plats för vinodling. Jag skall vräka hennes stenar ner i dalen, och blotta hennes grundvalar. 7 Alla hennes utskurna avgudabilder skall krossas, alla hennes skökogåvor skall brännas upp i eld, alla hennes avgudar skall jag förstöra. Ty genom skökolön har hon skaffat dem, och skökolön skall de bli igen. 8 Över detta vill jag klaga och jämra mig, jag vill gå utblottad och naken. Jag vill yla som en schakal och klaga som en struts. 9 Ty hennes sår kan inte läkas, det har kommit ända till Juda, det har nått ända till mitt folks port, ända till Jerusalem. 10 Förkunna det inte i Gat, gråt inte så bittert! I Bet-Leafra vältrar jag mig i stoftet. 11 Drag ut i nakenhet och skam, ni som bor i Safir! De som bor i Saanan vågar sig inte ut. Klagoljuden i Bet-Haesel gör att ni inte kan stanna där. 12 De som bor i Marot våndas efter det goda, ty en olycka har kommit från HERREN till Jerusalems port. 13 Spänn travare för vagnen, ni som bor i Lakish, ni som var orsaken till synd hos dottern Sion, ty det var hos er man fann Israels överträdelser. 14 Därför skall du ge skiljebrev åt Moreset-Gat, Husen i Aksib har blivit som en lögn för Israels kungar. 15 Ännu en gång skall jag låta erövraren komma över er, ni som bor i Maresa. Ända till Adullam skall den komma, Israels härlighet. 16 Raka dig skallig och skär av ditt hår för barnen som var din glädje. Gör ditt huvud kalt som gamens, ty de skall föras bort från dig. |