Nehemja 10 1 Följande namn stod på skrivelserna som bar sigillen: Nehemja, ståthållaren, Hakaljas son, och Sidkia, 2 Seraja, Asarja, Jeremia, 3 Pashur, Amarja, Malkia, 4 Hattus, Sebanja, Malluk, 5 Harim, Meremot, Obadja, 6 Daniel, Ginneton, Baruk, 7 Mesullam, Abia, Mijamin, 8 Maasja, Bilgaj, Semaja. Dessa var prästerna. 9 Leviterna var: Jesua, Asanjas son, Binnuj, av Henadads söner, Kadmiel, 10 och deras bröder: Sebanja, Hodia, Kelita, Pelaja, Hanan, 11 Mika, Rehob, Hasabja, 12 Sackur, Serebja, Sebanja, 13 Hodia, Bani och Beninu. 14 Folkets huvudmän var: Paros, Pahat-Moab, Elam, Sattu, Bani, 15 Bunni, Asgad, Bebaj, 16 Adonia, Bigvaj, Adin, 17 Ater, Hiskia, Assur, 18 Hodia, Hasum, Besaj, 19 Harif, Anatot, Nebaj, 20 Magpias, Mesullam, Hesir, 21 Mesesabel, Sadok, Jaddua, 22 Pelatja, Hanan, Anaja, 23 Hosea, Hananja, Hassub, 24 Hallohes, Pilha, Sobek, 25 Rehum, Hasabna, Maaseja, 26 Ahia, Hanan, Anan, 27 Malluk, Harim och Baana. 28 Det övriga folket, prästerna, leviterna, dörrvaktarna, sångarna, tempeltjänarna och alla de som hade avskilt sig från de främmande folken och vänt sig till Guds lag, deras hustrur, söner och döttrar, alla de som hade kommit till kunskap och förstånd, 29 dessa slöt sig till de mest ansedda bland sina bröder och svor dyrt och heligt att leva efter Guds lag, den som gavs genom Guds tjänare Mose, och att de skulle hålla fast vid och följa alla HERRENS, vår Herres, bud, lagar och stadgar. 30 Vi svor att vi inte skulle ge våra döttrar åt de främmande folken och inte heller ta deras döttrar till hustrur åt våra söner. 31 När de främmande folken förde in handelsvaror eller säd till försäljning på sabbatsdagen, skulle vi inte köpa det av dem på sabbat eller helgdag. Vi skulle låta vart sjunde år vara friår och då avstå från alla slags krav. 32 Vi förpliktade oss att varje år ge en tredjedels sikel till tjänsten i vår Guds hus: 33 till skådebröden och det dagliga matoffret, till det dagliga brännoffret och offren på sabbaterna, vid nymånaderna och högtiderna, till tackoffren och syndoffren för Israels försoning och till allt arbete i vår Guds hus. 34 Vi, prästerna, leviterna och folket, kastade lott om vedoffret, hur man varje år skulle föra det till vår Guds hus på bestämda tider, efter våra familjer, och bränna det på HERRENS, vår Guds, altare så som det är skrivet i lagen. 35 Till HERRENS hus skulle vi varje år föra förstlingen av markens gröda och förstlingen av all frukt på alla slags träd. 36 Så som det är skrivet i lagen skulle vi också föra till Guds hus, till prästerna som gjorde tjänst i vår Guds hus, de förstfödda av våra söner och av vår boskap, och de förstfödda av vår nötboskap och vår småboskap. 37 Och förstlingen av vårt mjöl och våra offergåvor och av allt slags trädfrukt, av vin och olja, skulle vi föra till prästerna, in i förrådskamrarna till vår Guds hus, och tionden av vår jord till leviterna. Ty leviterna skulle ta emot tionden i alla de städer där vi brukade jorden. 38 En präst, en av Arons söner, skulle vara med leviterna när de tog emot tionden. Och leviterna skulle föra tionden av sitt tionde upp till vår Guds hus, in i förrådshusets kamrar. 39 Ty både Israels barn och Levi barn skulle föra sin offergåva av säd, vin och olja in i dessa kamrar, där helgedomens kärl och de tjänstgörande prästerna och dörrvaktarna och sångarna var. Vi skall inte försumma vår Guds hus. |