Ordspråksboken 18 1 Enslingen följer sin egen lust, mot all sund insikt går han till storms. 2 Dåren frågar inte efter förstånd, han vill bara föra fram egna tankar. 3 Kommer en ogudaktig kommer också förakt, med skamlig vandel följer vanära. 4 Orden i mannens mun är som djupa vatten, vishetens källa som en flödande bäck. 5 Det är inte rätt att ta parti för den skyldige och vränga rätten för den oskyldige. 6 Dårens läppar kommer med kiv, hans mun tigger om stryk. 7 Dårens mun är hans fördärv, hans läppar en snara för hans liv. 8 Baktalarens ord är som läckerbitar, de tränger in i människans inre. 9 Den som är försumlig i sitt arbete är en broder till rövaren. 10 HERRENS namn är ett starkt torn, den rättfärdige skyndar dit och får skydd. 11 Den rikes ägodelar är hans fasta borg, lik en hög mur i hans inbillning. 12 Hjärtats högmod går före fall, ödmjukhet föregår ära. 13 Den som svarar innan han lyssnat, handlar dåraktigt och skamligt. 14 Mod håller mannen uppe i hans svaghet, men vem orkar bära ett brutet mod? 15 Den förståndiges hjärta förvärvar kunskap, och de visas öron söker kunskap. 16 En gåva öppnar vägen för en människa och för henne fram inför de stora. 17 Den som först för sin talan tycks ha rätt, till dess hans motpart kommer och prövar saken. 18 Lotten stillar trätor och skiljer mellan mäktiga män. 19 En kränkt broder är svårare att vinna än en befäst stad, trätor är som bommar för en borg. 20 Av sin muns frukt blir var och en mättad, buken fylls av läpparnas skörd. 21 Tungan har makt över död och liv, de som gärna brukar den får äta dess frukt. 22 Den som funnit en hustru har funnit något gott, han har fått nåd ifrån HERREN. 23 Den fattige tigger om nåd, den rike svarar med hårda ord. 24 Vänner kan slita varandra i stycken, men det finns en vän som är mer hängiven än en bror. |