Predikaren 7 1 Bättre ett gott namn än god salva, och bättre dödens dag än födelsens dag. 2 Bättre gå till sorgehus än till gästabudshus. Ty det är slutet för alla människor och den som lever bör ta det till hjärtat. 3 Bättre sorg än skratt, av plågat ansikte mår hjärtat väl. 4 De visas hjärtan är i sorgens hus, dårarnas hjärtan i glädjens hus. 5 Bättre höra klander av en vis man än höra dårars sång. 6 Ty som sprakandet av törne under grytan, så är dårens skratt. Också detta är fåfänglighet. 7 Orätt vinning gör den vise till en dåre, mutor fördärvar hjärtat. 8 Bättre slutet på en sak än dess början, bättre tålmodig än högmodig. 9 Var inte snar till vrede, ty vrede bor i dårars bröst. 10 Fråga inte: Hur kommer det sig att det var bättre förr? Det är inte av vishet du frågar så. 11 En god sak är vishet tillsammans med arvegods, en förmån för dem som ser solen. 12 Ty vishetens beskydd är som penningens beskydd. Men kunskapens företräde är att visheten ger liv åt den som har den. 13 Se på Guds verk: Vem kan göra rakt det han har gjort krokigt? 14 Var alltså vid gott mod under den goda dagen och besinna under den onda dagen, att den ena såväl som den andra har Gud gjort för att människan inte skall kunna utforska det som kommer efter henne. 15 Allt har jag sett under mina förgängliga dagar: Den rättfärdige går under i sin rättfärdighet, den ogudaktige lever länge i sin ondska. 16 Var inte alltför rättfärdig och var inte alltför vis. Varför skulle du förstöra dig själv? 17 Var inte alltför ogudaktig och var inte dåraktig. Varför skulle du dö innan din tid kommer? 18 Det är bäst att du håller fast vid det ena utan att ändå släppa det andra, ty den som fruktar Gud finner en väg ut ur allt detta. 19 Visheten gör den vise starkare än tio mäktiga i staden. 20 Ty det finns ingen rättfärdig människa på jorden som gör gott och aldrig syndar. 21 Fäst dig inte vid allt vad människor säger, så hör du inte att din tjänare förbannar dig. 22 Ditt hjärta vet ju att du själv många gånger har förbannat andra. 23 Allt detta har jag prövat genom vishet. Jag sade: "Jag vill bli vis." Men visheten var fjärran från mig. 24 Det som är långt borta och mycket djupt vem finner det? 25 Och jag vände mitt hjärta till att lära känna, utforska och söka vishet och sammanhang. Jag ville förstå att ogudaktighet är dårskap och dåraktigheten galenskap. 26 Och jag fann: Bittrare än döden är den kvinna vars hjärta är som snaror och nät, vars händer är som bojor. Den som är god inför Gud undgår henne, men syndaren fångas av henne. 27 Se, detta fann jag, säger Predikaren, när jag lade det ena till det andra för att få sammanhang, 28 något som min själ ännu söker men inte funnit. En enda man bland tusen har jag funnit, men en kvinna bland alla dessa har jag ej funnit. 29 Se, endast detta har jag funnit att Gud skapade människorna rättsinniga. Men sedan har de tänkt ut många onda planer. |