Psaltaren 108 2 En sång, en psalm av David. Mitt hjärta är frimodigt, Gud, jag vill sjunga och spela, ja, så vill 'min ära'. 3 Vakna upp, psaltare och harpa! Jag vill väcka morgonrodnaden. 4 Jag vill tacka dig bland folken, HERRE, och lovsjunga dig bland folkslagen. 5 Ty din nåd är stor och når upp över himlen och din sanning upp till skyarna. 6 Upphöjd vare du, Gud, över himlen och din härlighet över hela jorden. 7 Ge oss seger med din högra hand och bönhör mig, så att dina älskade finner räddning. 8 Gud har talat i sin helgedom: "I triumf skall jag utskifta Sikem och mäta upp Suckots dal. 9 Mitt är Gilead, mitt är Manasse, Efraim är min hjälm och Juda min spira. 10 Moab är mitt tvättfat, på Edom kastar jag min sko, över filisteernas land höjer jag jubelrop." 11 Vem för mig till den fasta staden, vem leder mig till Edom? 12 Har inte du, Gud, förkastat oss, så att du inte drar ut med våra härar, Gud? 13 Hjälp oss mot fienden, ty människors hjälp är förgäves. 14 Med Gud skall vi göra mäktiga ting. Han skall trampa ner våra ovänner. |