Psaltaren 2 1 Varför rasar hednafolken, varför tänker folken fåfängliga tankar? 2 Jordens kungar reser sig och furstarna rådslår med varandra mot HERREN och hans Smorde:* 3 "Låt oss slita sönder deras band och kasta av oss repen." 4 Han som bor i himlen ler, Herren gör narr av dem. 5 Han talar till dem i vrede, i glödande harm förskräcker han dem: 6 "Det är jag som har insatt min konung på Sion, mitt heliga berg." 7 Jag vill kungöra HERRENS beslut. Han sade till mig: "Du är min son, jag har i dag fött dig. 8 Begär av mig, så skall jag ge dig hednafolken till arvedel och hela jorden till egendom. 9 Du skall krossa dem med järnspira, slå sönder dem som lerkrukor." 10 Handla nu vist, ni kungar, låt varna er, ni domare på jorden! 11 Tjäna HERREN med fruktan och gläd er med bävan! 12 Ge Sonen hyllningskyss, så att han ej blir vred och ni går under på er väg, ty snart kan hans vrede upptändas. Saliga är alla som flyr till honom. |