Psaltaren 89 2 En sång av esraiten Etan. I evighet vill jag sjunga om HERRENS nådegärningar, jag vill låta min mun förkunna din trofasthet från släkte till släkte. 3 Jag säger: "Din nåd är befäst för evigt, i himlen är din trofasthet fast grundad." 4 "Jag har slutit ett förbund med min utvalde, med ed har jag lovat min tjänare David: 5 Din ätt skall jag låta bestå för evig tid och bygga din tron från släkte till släkte." Sela. 6 Himlarna prisar dina under, HERRE, och din trofasthet i de heligas församling. 7 Ty vem i skyn kan jämföras med HERREN? Vem bland Guds söner är HERREN lik? 8 Gud är fruktansvärd i de heligas råd, mycket fruktansvärd är han för alla omkring honom. 9 HERRE, härskarornas Gud, vem är du? Stark är HERREN, och din trofasthet omger dig. 10 Du är den som råder över det stolta havet. När dess böljor reser sig stillar du dem. 11 Du krossade Rehab så att han låg som en slagen, med din mäktiga arm skingrade du dina fiender. 12 Din är himlen, din är också jorden. Du har grundat världen och allt som finns i den. 13 Norr och söder har du skapat, Tabor och Hermon jublar i ditt namn. 14 Du har en arm med hjältekraft, mäktig är din hand, hög är din högra hand. 15 Rättfärdighet och rätt är din trons fäste, nåd och sanning står inför ditt ansikte. 16 Saligt är det folk som vet vad jubel är, HERRE, i ditt ansiktes ljus vandrar de. 17 I ditt namn gläder de sig alltid, genom din rättfärdighet upphöjs de. 18 Ty du är deras styrka och prydnad, genom din nåd upphöjer du vårt horn. 19 Ty han som är vår sköld tillhör HERREN, vår kung tillhör Israels Helige. 20 På den tiden talade du i en syn till dina fromma och sade: "Jag har lagt hjälp i en hjältes hand, jag har upphöjt en yngling ur folket. 21 Jag har funnit min tjänare David och smort honom med min heliga olja. 22 Min hand skall uppehålla honom, min arm skall styrka honom. 23 Ingen fiende har något att fordra av honom, ingen orättfärdig skall förtrycka honom. 24 Jag skall krossa hans ovänner framför honom, jag skall slå ner dem som hatar honom. 25 Min trofasthet och min nåd skall vara med honom, i mitt namn skall hans horn bli upphöjt. 26 Jag skall lägga havet under hans hand, strömmarna under hans högra hand. 27 Han skall ropa till mig: "Du är min fader, min Gud och min frälsnings klippa!" 28 Jag skall göra honom till den förstfödde, till den högste bland kungarna på jorden. 29 Jag skall bevara min nåd åt honom för evigt, mitt förbund med honom skall stå fast. 30 Jag skall låta hans efterkommande bestå till evig tid och hans tron så länge himlen varar. 31 Om hans barn överger min undervisning och inte följer mina befallningar, 32 om de bryter mot mina lagar och inte håller mina bud, 33 då skall jag straffa deras överträdelse med ris och deras missgärning med plågor. 34 Men min nåd skall jag inte ta ifrån honom, jag skall inte svika i trofasthet. 35 Jag skall inte bryta mitt förbund, vad mina läppar har talat skall jag inte ändra. 36 En gång har jag svurit vid min helighet, och mitt löfte till David skall jag inte bryta. 37 Hans efterkommande skall bestå för evigt och hans tron inför mig så länge som solen, 38 som månen skall den bestå för evigt. Och trofast är vittnet i skyn." Sela. 39 Men nu har du i vrede stött bort och förkastat din smorde. 40 Du har upplöst förbundet med din tjänare, du har vanärat hans krona och kastat den till marken. 41 Du har brutit ner alla hans murar och lagt hans fästen i spillror. 42 Alla som går förbi på vägen plundrar honom, han blir hånad av sina grannar. 43 Du har lyft hans ovänners högra hand till glädje för alla hans fiender. 44 Du har låtit hans skarpa svärd vika tillbaka och inte hållit honom uppe i striden. 45 Du har gjort slut på hans glans och slagit hans tron till jorden. 46 Du har förkortat hans ungdoms dagar, du har höljt honom i skam. Sela. 47 HERRE, hur länge skall du gömma dig helt och hållet? Hur länge skall din vrede brinna som eld? 48 Tänk på hur kort mitt liv är, hur förgängliga du skapat alla människors barn. 49 Kan en man leva och slippa se döden, kan han rädda sin själ från dödsrikets våld? Sela. 50 Herre, var är dina forna nådegärningar, som du i trofasthet lovade David med ed? 51 Herre, tänk på din tjänares vanära, på vad jag måste uthärda av alla folk. 52 HERRE, tänk på hur dina fiender hånar, hur de hånar din smordes fotspår. --- 53 Lovad vare HERREN i evighet! Amen, amen. |