Förra vers Nästa vers |
Första Samuelsboken 1: 22 |
2000 följde Hanna inte med. ”Jag väntar tills pojken har blivit avvand”, sade hon till sin man, ”då skall jag ta med honom och han skall få träda fram inför Herren och stanna där för all framtid.” | folkbibeln gick inte Hanna med utan sade till sin man: "Jag vill vänta tills pojken har blivit avvand. Då skall jag ta honom med mig och föra fram honom inför HERRENS ansikte och sedan låta honom stanna där för alltid.” | |
1917 gick Hanna icke med ditupp, utan sade till sin man: ”Jag vill vänta, till dess att gossen har blivit avvand, då skall jag föra honom med mig, för att han må ställas fram inför HERRENS ansikte och sedan stanna där för alltid.” | 1873 For Hanna intet med upp; utan sade till sin man: Jag vill icke fara upp, tilldess barnet är afvanat; då vill jag hafva honom med, att han må hafvas fram för HERRAN, och blifva der sedan evigliga. | 1647 Chr 4 Da foor Hanna icke op (med/) Thi hun sagde til sin Mand: (Jeg vil bie) indtil Barnet blifver afvant / oc da vil jeg føre hannem djd / ad hand skal seets for HErrens Ansict / oc blifve der ævindelig. |
norska 1930 22 drog Hanna ikke med op, men sa til sin mann: Jeg vil vente til gutten er avvent; da vil jeg ta ham med mig, så han kan fremstilles for Herrens åsyn og bli der all sin tid. | Bibelen Guds Ord Men Hanna drog ikke opp, for hun sa til sin mann: "Ikke før gutten er avvent. Da vil jeg føre ham dit, så han kan stilles fram for Herrens åsyn og bli der for alltid." | King James version But Hannah went not up; for she said unto her husband, I will not go up until the child be weaned, and then I will bring him, that he may appear before the LORD, and there abide for ever. |