| Förra vers Nästa vers |
Första Samuelsboken 22: 15 |
| 2000 Det var ju inte heller första gången jag frågade Gud för hans räkning. Min konung, du får inte anklaga mig eller min släkt: jag har inte haft den minsta aning om allt detta.” | folkbibeln Var då detta första gången som jag frågade Gud för honom? Nej, verkligen inte! Därför må konungen inte lägga skuld på mig, sin tjänare, eller på någon i min fars hus, för din tjänare visste alls ingenting om allt detta." | |
| 1917 Är det då nu för första gången som jag har frågat Gud för honom? Bort det! Icke må konungen lägga mig, sin tjänare, och hela min faders hus något till last, ty din tjänare visste alls intet om allt detta.” | 1873 Hafver jag nu först i dag begynt fråga Gud för honom? Det vare långt ifrå mig; Konungen lägge sin tjenare icke sådant till i allo mins faders huse; förty din tjenare hafver intet vetat af allt detta, hvarken litet eller stort. | 1647 Chr 4 Hafver jeg da først begynt i dag ad spørge Gud for hannem? Det være langt fra mig / Kongen legge icke sin Tienere saadant til / (eller) mjn Faders gandske Huus / Thi djn Tienere vidste intet af alt dette / hvercken lidet eller stoort. |
| norska 1930 15 Den dag var det da ikke første gang jeg adspurte Gud for ham. Det være langt fra mig å gjøre sådant! Kongen må ikke legge sin tjener eller hele min fars hus noget til last! For din tjener har ikke visst det minste grand om alt dette. | Bibelen Guds Ord Var det i dag jeg begynte å spørre Herren om råd for ham? Må det være langt fra meg å gjøre noe slikt! Kongen må ikke la verken sin tjener eller noen i min fars hus bli tillagt noe av dette. For din tjener visste ingenting, verken lite eller mye." | King James version Did I then begin to inquire of God for him? be it far from me: let not the king impute any thing unto his servant, nor to all the house of my father: for thy servant knew nothing of all this, less or more. |