Förra vers Nästa vers |
Andra Samuelsboken 12: 22 |
2000 David svarade: ”Så länge pojken ännu var vid liv fastade jag och grät, för jag sade mig: Vem vet, kanske Herren har förbarmande med mig och låter pojken leva. | folkbibeln Han svarade: "Så länge barnet levde, fastade och grät jag, för jag tänkte: Vem vet, kanske förbarmar sig HERREN över mig och låter barnet leva. | |
1917 Han svarade: så länge barnet ännu levde, fastade och grät jag, ty jag tänkte: ’Vem vet, kanhända bliver HERREN mig nådig och låter barnet få leva.’ | 1873 Han sade: För barnets skull fastade jag, och gret, då det lefde; ty jag tänkte: Ho vet, om HERREN varder mig nådelig, så att barnet må blifva vid lif. | 1647 Chr 4 Oc hand sagde : Der Barnet endnu lefde / fastede oc græd jeg / thi jeg tænckte : Hvo veed / HErren tør vorde mig naadig / ad Barnet maa lefve. |
norska 1930 22 Han svarte: Så lenge barnet var i live, fastet jeg og gråt; for jeg tenkte: Hvem vet om ikke Herren forbarmer sig over mig, så barnet blir i live? | Bibelen Guds Ord Han sa: "Så lenge barnet var i live, fastet jeg og gråt. For jeg sa: Hvem vet om Herren vil være nådig mot meg, så barnet kan leve? | King James version And he said, While the child was yet alive, I fasted and wept: for I said, Who can tell whether GOD will be gracious to me, that the child may live? |