| Förra vers Nästa vers |
Första Kungaboken 13: 4 |
| 2000 När kung Jerobeam hörde de ord gudsmannen riktade mot altaret i Betel pekade han uppifrån altaret på mannen och ropade: ”Grip honom!” Men armen han sträckte ut förtvinade, och han kunde inte dra den tillbaka. | folkbibeln När kung Jerobeam hörde de ord som gudsmannen ropade mot altaret i Betel, räckte han ut sin hand från altaret och sade: "Grip honom!" Men handen som han hade räckt ut mot honom blev förlamad, och han kunde inte dra den tillbaka till sig igen. | |
| 1917 När konung Jerobeam hörde dessa ord, som gudsmannen ropade mot altaret i Betel, räckte han ut sin hand från altaret och sade: ”Gripen honom.” Men handen som han hade räckt ut mot honom förvissnade, och han kunde icke draga den tillbaka till sig igen. | 1873 Då nu Konung Jerobeam hörde ordet af den Guds mannen, som emot altaret i BethEl ropade, räckte han ut sin hand vid altaret, och sade: Tager fatt på honom. Och hans hand förtorkades, som han emot honom uträckt hade; och han kunde icke draga henne igen till sig. | 1647 Chr 4 Oc det skeede / der Kongen hørde den Guds Mands Ord / som raabte imod Alteret i BethEl / ad racte Jeroboam sin Haand ud fra Alteret / oc sagde : Griber hannem / oc hans Haand visnede / som h and udracte mod hannem / ad hand skunde icke drage den til sig igien. |
| norska 1930 4 Da kong Jeroboam hørte de ord som den Guds mann ropte mot alteret i Betel, rakte han ut sin hånd fra alteret og sa: Grip ham! Men hånden som han rakte ut mot ham, visnet, og han kunde ikke dra den til sig igjen. | Bibelen Guds Ord Da kong Jeroboam fikk høre ordet fra denne Guds mann som ropte ut mot alteret i Betel, skjedde det at han rakte ut hånden sin fra alteret og sa: "Grip ham!" Men den hånden han hadde rakt ut mot ham, visnet, slik at han ikke kunne trekke den til seg igjen. | King James version And it came to pass, when king Jeroboam heard the saying of the man of God, which had cried against the altar in Bethel, that he put forth his hand from the altar, saying, Lay hold on him. And his hand, which he put forth against him, dried up, so that he could not pull it in again to him. |