Förstesidan

Förra vers                                                                                        Nästa vers

Sefanja 2: 15


2000
Detta är den glada staden, som tronade så säker och tänkte om sig själv: ”Ingen är som jag!” Så öde den har blivit, ett tillhåll för vilda djur. Var och en som går förbi visslar och pekar finger. 		folkbibeln
Detta är den jublande staden som satt så trygg och tänkte för sig själv: "Jag och ingen annan!" Hur har den inte blivit en ödemark, ett tillhåll för vilda djur! Alla som går där fram skall vissla åt den och slå ihop händerna.
1917
Så skall det gå den glada staden, som satt så trygg, och som sade i sitt hjärta: ”Jag och ingen annan!” Huru har den icke blivit en ödemark, en lägerstad för vilda djur! Alla som gå där fram skola vissla åt den och slå ihop händerna. Det närvarande och det framtida Jerusalem.		1873
Denne är den lustige staden, den så säker bodde, och sade i sitt hjerta: Jag äret, och ingen annan. Huru är han så öde vorden, så att djuren bo derinne; och hvilken som der framom går, han hvisslar till honom, och slår med handene öfver honom? 		1647 Chr 4
Det er den glade Stad / som boode saa tryggeligen / som sagde i sit hierte / (Jeg er) oc foruden mig (ingen) meere. Hvorledis er den blefven saa øde! Til Diurs Leye! hver som gaar der fræm / maa hvidsle / oc klappe med sin Haand.
norska 1930
15 Dette er den jublende stad, som bodde så trygt, som sa i sitt hjerte: Jeg og ingen annen! Hvor den er blitt til en ørken, et leie for ville dyr! Hver den som går forbi, blåser av den og ryster hånlig sin hånd.		Bibelen Guds Ord
Dette er den jublende byen, den som bodde trygt, som sa i sitt hjerte: "Her er jeg, og det er ingen ved siden av meg." Se, hvor hun er blitt lagt øde, til et sted hvor de ville dyrene legger seg til hvile. Hver den som går forbi henne, skal fnyse hånlig og vifte med hånden. 		King James version
This is the rejoicing city that dwelt carelessly, that said in her heart, I am, and there is none beside me: how is she become a desolation, a place for beasts to lie down in! every one that passeth by her shall hiss, and wag his hand.

danska vers      


2:14, 15 PK 364-5   info