| Förra vers Nästa vers |
Första Thissalonikerbrevet 2: 17 |
| 2000 Bröder, när vi nu för en tid har varit skilda från er, till kroppen men inte till själen, hur har vi inte saknat er och gjort allt för att få se er igen. | reformationsbibeln Men vi, bröder, som för en kort tid varit skilda från att se er, inte till hjärtat, vi har desto mer ivrigt längtat efter att få se ert ansikte. | folkbibeln Bröder, då vi nu för en kort tid har varit skilda från er, till det yttre, inte till hjärtat, har vi längtat mycket efter er och blivit ännu ivrigare att få träffa er personligen. |
| 1917 Men då vi nu hava måst vara skilda från eder, käre bröder — visserligen allenast för en kort tid och i utvärtes måtto, icke till hjärtat — hava vi blivit så mycket mer angelägna att få se edra ansikten och känt stor åstundan därefter. | 1873 Men vi, käre bröder, sedan vi till någon tid hade mist eder efter ansigtet, och icke efter hjertat, hafve vi dess mer hastat till att se edart ansigte, med stor begärelse. | 1647 Chr 4 Men vi / Brødre / efter ad vi hafve en stacket tjd været røfvede fra eder / efter Ansictet / icke efter Hiertet / da hastede vi dis meere / ad see eders Ansict med megetn forlængelse: |
| norska 1930 17 Men da vi, brødre, hadde vært skilt fra eder en kort stund, med vårt åsyn, ikke med hjertet, gjorde vi oss i vår store lengsel så meget mere umak for å få se eders åsyn, | Bibelen Guds Ord Men vi, brødre, etter at vi ble tatt bort fra dere en kort tid, var vi vel borte fra dere legemlig, men ikke med hjertet. Vi prøvde med enda større iver og med stor lengsel å få se deres ansikt igjen. | King James version But we, brethren, being taken from you for a short time in presence, not in heart, endeavoured the more abundantly to see your face with great desire. |