| Förra vers Nästa vers |
Första Moseboken 17: 17 |
| 2000 Då föll Abraham ner på sitt ansikte, men han log och tänkte: ”Inte kan man bli far när man är hundra år gammal? Och inte kan Sara föda barn, hon som är nittio år?” | reformationsbibeln Då föll Abraham ner på sitt ansikte, log* och sa i sitt hjärta: Skulle det födas en son åt mig, som är hundra år gammal? Och skulle Sara föda barn, som är nittio år gammal? | folkbibeln Då föll Abraham ner på sitt ansikte, men han log* och sade för sig själv: "Skulle det födas barn åt en man som är hundra år? Och skulle Sara föda barn, hon som är nittio år?" |
| 1917 Då föll Abraham ned på sitt ansikte och log, ty han sade vid sig själv: ”Skulle barn födas åt en man som är hundra år gammal? Och skulle Sara föda barn, hon som är nittio år gammal?” | 1873 Då föll Abraham på sitt ansigte, och log, och sade i sitt hjerta: Skulle mig, som hundrade år gammal är, födas en son? Och Sara, som niotio år gammal är, skulle föda? | 1647 Chr 4 Oc Abraham sagd etil Gud / Gid Jsmael motte lefve for dig. |
| norska 1930 17 Da falt Abraham på sitt ansikt og lo, og han sa ved sig selv: Skulde en som er hundre år gammel, få barn? Og skulde Sara, som er nitti år gammel, føde? | Bibelen Guds Ord Da falt Abraham ned på sitt ansikt og lo, og han sa i sitt hjerte: "Kan det bli født barn til en mann som er hundre år gammel? Og kan Sara føde, hun som er nitti år?" | King James version Then Abraham fell upon his face, and laughed, and said in his heart, Shall a child be born unto him that is an hundred years old? and shall Sarah, that is ninety years old, bear? |